Frinka

Ytspänningen sprack, det blev helt enkelt för mycket, när saker och ting staplas på varandra kommer det en dag då allting rinner över. Reaktionen är kanske inte alltid den man räknat med från omgivningen. Har mycket att tänka på och en hel del att reda ut. Det konstiga är sättet att reda ut det hela på, inte blir det bättre av att dränka sig i jobb.

Tror jag skrämde upp dig i onödan, men jag var tvungen att berätta hur det är, kanske uttryckte mig väl drastiskt, men det fanns förståelse. Var nog förståelse jag sökte. Det är få jag verkligen älskar, men kärleken till dem är så när oändlig som den kan bli.

Ensamheten tränger sig på, finns med som ett vakande öga. Vissa tidpunkter förlorar den kontrollen, men den tillhör de där skickliga som alltid hittar tillbaka.                          - Vad händer när du sopar igen spåren?


Tack för omtänksamheten!