Frinka

För vissa är det ett stort steg att kunna be om hjälp. Då känns det som det största steget i världen att bara tänka tanken att försöka hjälpa dem. I just detta läget är nog det bästa att bara låtsas som om man inte vet någonting alls. Även om det tar emot. Jag hoppas att det går bra, utan min "hjälp", man kan dock aldrig vara säker.

Just nu känns det som söndag. Imorgon måste jag packa, jag har ingen lust. På söndag är det vardag igen, hur kommer det gå den här gången?

Cheers!