Frinka

Jag orkar inte mer, och det är ännu en gång bekräftat att tisdagar borde jag aldrig ens behöva gå upp. Det är hela världen mot mig dagen. Efter sammanbrott, andningsvårigheter och magont, började det gå bra, men skenet bedrog och jag började gråta igen. Töms aldrig tårkanalerna? Jag vill kunna sluta gråta, vill kunna slå av tårarna, men det verkar inte gå.
Fick till slut en del gjort under kvällen, när jag väl bytte väst. Har sytt alla knapphål på den tidiga västen, börjat sy på soutagébanden och målat alla knapparna med nagellack, så nu är de silvriga istället för guldfärgade. Västen blir väldigt fin, Jens kommer bli snyggast, fast han kan ju inte bli något han redan är. Västen blir i alla fall grym!

Från och med nu kommer mina grejer jag syr vara randiga och enfärgade! Mönsterpassningen kommer jag överge så fort dessa västarna är färdiga.

Cheers!