svart, vit, vit, svart

Jag har en krypande konstig känsla i magen. Beror antagligen på att jag har ätit både glass och chips, men känns som att det beror på något mer. När jag får den där känslan vill jag mer än något annat lära mig spela piano, så då sätter jag alltid på Nostalgia locomotive med the Mo och föreställer mig hur jag spelar denna vackra pianogång om och om och om igen.

Någon där ute som vill lära mig spela piano?

Cheers!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0