Frinka

I onsdags mättade jag mitt glassbehov för resten av månaden. En vän fyllde år, och hade ordnat med marängswiss deluxe. Massa olika sorters glass, såser, frukt och andra söta underbara tillbehör. Var så mätt när jag åkte hem så jag nästan rullade fram. Har faktiskt inte tänkt på glass sen dess, väldigt ovanligt för att vara mig.

I torsdags peppades det för festival! Sprang in i väldigt otippade människor. Fick se jj spela, kanske inte det bästa, men fint. Fnittrade hela natten och slogs om sovutrymme pga förvirrade vänner som inte hittade till sig utan hem till mig.

Vaknade efter alldeles för få timmars sömn. Fick börja dagen med ren lycka till Jens Lekmans fantastiska spelning. Det var vackert och tårögt! Dansade långt senare som en galning till wu-tang clan. Lyssnade på avstånd på Iggy och hamnade sist på Jazzhuset.

Igår tog det tid att att ta sig upp ur sängen. Det belönades med en hel drös av underbara band! Som toppades med fantastiska Håkan. Det var magiskt och min röst var sånär som bortblåst halvvägs in i Ramlar. Efteråt kom tröttheten, gick hem med ett gigantiskt leende på läpparna. Varje gång jag har vaknat till i natt har jag vänt mig om och somnat om med samma löjligt lyckliga leende i ansiktet. Har känslan av att det där leendet är här för att stanna!

Cheers!