Frinka

När man är sådär extremt extremt extrem kissinödig. Så det värker i magen varje gång man rör sig.
Så att det inte gå att ta ett steg utan att kroppen nästan exploderar och man vet att jag måste gå några steg till. Till och med ganska många steg, och när de är avklarade vet man att man måste vänta sisådär tjugo minuter. Tjugo minuter innan man får kliva på båten, båten som har en toalett.
Då finns det inget i hela världen som är så fantastiskt som att gå på toa.

När man sen kommer hem, och är så hungrig så magen skriker och kroppen vill rasa ihop som nykokt spaghetti. Då finns det inget i hela världen som är så fantastisk som pasta. Pasta i alla dess former.

Sen att det efter maten går en såndär film på tv, som gör att man känner sig så lyckligt lottad. Lyckligt lottat för att man är född i västvärlden under senare delen av 1900-talet. Som gör att man tackar de där kvinnorna som sa ifrån, som stred och som fick stå ut med så mycket. Som gör att jag kan bete mig, utbilda mig, klara mig och försörja mig själv på det sättet jag gör idag. Tack!

Cheers!