Frinka

Jag har glömt bort hur underbart det är att cykla. Har knappt tagit ut Aurora i solljuset på hela sommaren. Hon har varit väldigt bortglömd sen juli förra året. Jag har varit en dålig vän. Men denna veckan har vi tagit sällskap till skolan två gånger, en gång utan luft och idag med mycket luft. Jisses vad det gick fort nedför backarna, missade nästan att svänga i en korsning för det gick så fort.
När det sen var dags att åka hem var det väldigt varmt och det blev inte mindre svettigt av att ta sig upp för den konstanta uppförsbacken hem. Benen är otränade och hjärtat slår hårdare och fortare än de har gjort den senaste månaden. Trodde det var omöjligt, men tydligen inte!

Den här helgen trotsar jag regnet och tänker cykla till skolan även om det regnar! Blir billigare så, och gör att jag slipper gå på söndag, när spårvagnarna inte behagar att gå. I öronen när jag susar ner för backarna tänker jag ha det här.

Cheers!