Frinka

I måndags var jag på bio med de där fina smålänningarna som bor på bästkusten. Såg tusen gånger starkare, och var upprörd när jag lämnade salongen. Fick ont i hjärtat och skämdes. Gillar inte det här med könsroller och klassrumsmönster!

Solen bara skiner hela tiden, och trots att jag kanske inte har de mest produktiva dagarna just nu så har jag varit så otroligt positiv mot alla i min omgivning. Så uppmuntrande som jag har varit mot mina kära klasskompisar de senaste två dagarna tror jag aldrig jag har varit. De börjar nog snart tro att jag har något i kikaren. Jag tror det handlar om ren och skär glädje.

Idag tog jag vagnen in till stan och gick en lång trötta-ut-kroppen-fötterna-huvudet-runda, samtidigt som jag njöt av solen. Känner att motljuset och den starka solen fick mitt huvud att klarna. Jag hoppas nu på att jag är påväg ut ur dimman, in i fokusering och koncentration.

Snart börjar de väldigt långa arbetsdagarna. Full fokus framåt!

Cheers!